DVD: We are what we are

Inlagd av Sandra Wallin Film, Recension, Videohyllan tisdag, november 1st, 2011

We are what we are
Drama/skräck, Mexiko, 2010
Distributör: Pan Vision
Regi: Jorge Michel Grau
Medverkande: Fransisco Barreiro, Adrián Aguirre, Miriam Balderas m.fl.
Längd: 90 min
Finns på svensk dvd från 2011-10-12

— — —

Det finns många tabun i denna värld, men få tycks väcka samma äcklade fascination som kannibalism gör. Detta har Jorge Michel Grau tagit fasta på och utforskar ämnet i sin långfilmsdebut We are what we are.

En familjefar (Humberto Yánez) faller livlös ihop på ett köpcentrum. Efter sig lämnar han en änka och tre tonårsbarn. Den äldste sonen (Fransisco Barreiro) tar på sig ansvaret att försörja familjen och tillhandahålla mat på bordet. Ett ansvar som visar sig vara nog så svårt med tanke på familjens något okonventionella diet.

We are what we are är en mycket suggestiv skildring av en familj med smak för det ovanliga. Det är en lågmäld och smygande historia som bitvis blixtrar till i ursinnigt våld. Familjens blodsband är starkt, men udda. Redan från början kan man ana något sjukt, liksom bubblande under den spända ytan.

Våldet är till en början ganska subtilt, men ju mer kaosartad familjens värld ter sig, desto grövre blir det. Ändå är det våldet vi inte ser som är det mest otäcka. Som när änkan (Miriam Balderas) rasande slår sönder ansiktet på en prostituerad. Det hela sker strax utanför bild och det enda vi egentligen bevittnar är den vilt svingande käppen, ackompanjerat av ljudet av ben som krossas. Vilket räcker gott och väl för att framkalla de mest fasansfulla bilder i vårt inre.

Den värld Jorge Michel Grau skapat är både kall och hård. Han belyser en cynisk människosyn i ett samhälle som redan sett allt och blivit mätt på intryck. När fadern sjunker samman i köpcentret är det ingen som bryr sig, ingen som hjälper till. Hans kropp sopas snabbt undan av effektiva renhållare som vore den inget annat än en hög med skräp. De två korrumperade poliser (Daniel Giménez Cacho & Jorge Zárate) som kommer familjen på spåren ser på förödelsen omkring sig med en lätt axelryckning. Deras önskan om att lösa fallet har inget med omtanke att göra, utan är rotad i djupt själviska drömmar om mer makt, status och fri tillgång till förstklassiga horor. Grau låter oss ana att det helt klart inte bara är vår kannibalfamilj som det är fel med.

Santiago Sanchez foto suger tag och drar oss med ner i fördärvet. Han använder sig av ett nydanande och spännande bildspråk där märkliga detaljer och ovanliga bildvinklar skänker ytterligare inblick i familjens skruvade verklighet. Enrico Chapelas stämningsfulla musik stegras effektivt i takt med att saker och ting rasar samman. Lägg därtill en fantastisk scenografi, smutsig och sliten, som hjälper till att lyfta fram de dysfunktionella familjebanden.

Skådespeleriet är bra från samtliga instanser men kanske särskilt från Fransisco Barriero som gör en nyansfull äldsta son i valet och kvalet: å ena sidan vill han inget hellre än att fullfölja sin patriarkala plikt, å andra sidan finns det en del inom honom som förstår att det familjen sysslar med är fel.

Den som är ute efter ren skräck kan se sig om efter något annat, ty We are what we are är mer utav ett brutalt och gripande drama. En del lär även störa sig på filmens makliga och ganska så hemlighetsfulla berättande. Vi får endast ta del utav korta glimtar ur familjens bakgrund. Den ritual som står till grund för deras kannibalism är höljd i dunkel. För egen del tycker jag att det är uppfriskande att Jorge Michel Grau låter bli att avslöja precis allt och istället låter åskådarna själva tänka efter. En mycket lovande debut. 

— — —

Sandra Wallin är manusförfattare och frilansskribent