DVD: Panik i byn

Inlagd av Johan Axell Film, Recension, Videohyllan lördag, september 17th, 2011

Panik i byn

Komedi, Belgien/Frankrike/Luxemburg, 2009

Distributör: Njutafilms

Regissör: Stéphane Aubier, Vincent Patar

Röstskådespelare: Stéphane Aubier, Vincent Patar, Bruce Ellison m.fl.

Längd: 75 minuter

Finns på svensk DVD sedan 2011-09-07

— — —

Panik i byn är baserad på en tv-serie med samma namn från 2000, och filmen känns egentligen mest som ett lite längre avsnitt av serien. Detta är dock inget dåligt, då man lyckats behålla stämningen från originalserien, och att man trots det längre formatet ändå aldrig riktigt tappar tempo eller fokus i berättandet.  

Berättelsen har en början som skulle kunna tänkas höra hemma i vilken animerad film som helst. Cowboy och Indian har glömt sin huskompis Hästens födelsedag, och måste snabb försöka ordna fram en födelsedagspresent. Det dröjer dock inte länge innan Panik i byn lämnar den tecknade filmens konventioner, och bryter sig loss med en utflippad twist. Genom en serie av olycksaliga beslut, som att försöka gömma femtio miljoner tegelstenar uppe på taket till sitt hus, står snart de tre vännerna utan bostad. De väljer dock att inte låta sig nedslås utan börjar bygga upp ett nytt hus. Varje natt är det dock någon som kommer och stjäl de väggar de byggt upp dagen innan. Detta är början på ett fartfyllt och egendomligt äventyr på jakt efter amfibiska hustjuvar som kommer att ta gänget på en resa runt hela jorden (och igenom den).

För att väcka liv i Cowboy, Indian och Häst har man använt sig av stop-motion, och när man ser de små animerade plastfigurerna är det svårt att inte tänka på serier som Robot Chicken. Detta är dock att göra sig en otjänst, då det är svårt att finna några egentliga likheter mellan de två utöver utseendet. Panik i byn är en välkommen frisk fläkt inom animerad komedi, då den klarar av att vara hysteriskt rolig utan att behöva referera till popkultur som så ofta annars är normen. Den bisarra handlingen står på helt egna ben, och de flesta skämten spelar på bisarra situationer snarare än uttalade skämt. Ett av filmens riktiga guldkorn är när Indian ska ringa på dörren vid ett gammalt hus, och en stor ilsken björn kommer ut och jagar honom. Det är helt oväntat och nämns aldrig igen under filmens gång. Det är briljant i sin absurda enkelhet.

Valet av animationsteknik har gjort att Panik i byn kan bjuda på fantasifulla och samtidigt vackra miljöer. Dessa sträcker sig från öppna skogslandskap till vidsträckta tundror, till långt under havets yta, och det är ofta väldigt underhållande att se hur Stéphane Aubier och Vincent Patar skapat världen deras karaktärer lever i. Det är till exempel svårt att inte le uppskattande när man ser vita och blåa plastremsor som används för att skapa en illusion av flödande vatten. Det är kanske inte alltid den mjukaste animationen man sett, men den är konsistent och genomtänkt.

Något som är synd är att Panik i byns svenska dubbning inte är så bra som man kunde önskat. Man har lyckats översätta dialog och de flesta skämten på ett komptent sätt, utan att förlora eller byta ut allt för mycket av originalmaterialet. Det som det hela faller på är att rösterna ibland känns platta och livlösa, vilket är en ganska allvarlig brist i en film som denna. Istället rekommenderas att avnjuta filmens på dess franska originalspråk. Filmens regissörer Stéphane Aubier och Vincent Patar gör tillsammans med Bruce Ellison rösterna till filmens tre huvudkaraktärer, och förhöjer upplevelsen rejält.

Detta är inte en film som alla kommer att gilla. Filmens huvudsakliga intrig är egentligen bara en anledning för filmmakarna att länka samman den ena besynnerliga situationen efter den andra. Hur lös denna handling än kan verka så är den välkommen, då det annars vore svårt att först visa ett pokerspel vid jordens medelpunkt för att fem minuter senare kunna visa snöbollskastande pingvinrobotar. Publiken bjuds även på en del sidointriger, som Hästens försök att uppvakta den lokala pianolärarinnan, men så mycket mer djupgående än så blir det aldrig. Fokusen ligger helt enkelt på komik, och det gör att Panik i byn är en film som helt står och faller baserat på vad dess åskådare har för slags humor. De som söker efter en djup och meningsfull film med subtil humor bör alltså leta någon annanstans.

Panik i byn är rent ut sagt nonsens. Men nonsens behöver inte alltid vara något negativt. Detta är en film som inte tar sig själv eller någon annan på allvar, en film som inte alltid bryr sig om logik eller raffinemang. Panik i byn är högljudd, fartfylld och bisarr och lyckas väldigt ofta att bjuda på klockrena fullträffar. Detta är en av de mest originella animerade filmerna på länge.

— — —

Johan Axel är filmvetare och frilansande skribent