Roman: Hundpojken

Inlagd av Kulturdelen Recension, Skönlitteratur måndag, september 5th, 2011

Hundpojken

Eva Hornung

Översättning: Anna Sandberg

Forum, 265 s.

Utgiven

Eva Hornung föddes i Bendingo, Australien, 1964 men bor idag i Adelaide. Hon har tidigare skrivit under pseudonymen Eva Sallis och vunnit priser såsom NSW Premier’s Literary Award och the Commonwealth Writers’ Prize.

Romotjka är bara fyra år då han blir lämnad ensam i världen; mamman är borta och maten är slut. Romotjka ser ingen annan utväg än att lämna sitt hem och ge sig ut på Moskvas gator. Här stöter han snart på en herrelös hund, hon visar sig vara alfatiken i en flock som bor i utkanten av staden. Tiken tar Romotjka till sig som om han vore en av hennes valpar och snart blir han en i flocken. Tillsammans genomlider de en tuff rysk vinter.

Månaderna går och Romotjka lär sig mer och mer att vara en hund, men börjar samtidigt utnyttja fördelarna med att vara en människa och ifrågasätta skillnaderna mellan människa och hund. Så en dag kommer en ny pojke till flocken och livet för Romotjka blir sig aldrig mera likt.

Hundpojken är en tankeväckare.

Till en början kunde jag inte förstå vad som menades med ”en fantastisk läsupplevelse”.

Det var en bok om en pojke som hamnade i sällskap med en flock hundar. Bara den storyn i sig skulle vanligtvis få mig att hoppa av glädje, men jag kunde inte se vart den här historien skulle leda och den kändes rätt meningslös. Men då Romotjka väl hade bott med sina hundar en längre tid och fokus i berättelsen ändrades lite så tyckte jag att det blev riktigt bra. Det handlade inte bara om en människa som nästan blev hund utan om så mycket mer! Det byggdes lager på lager, istället för att bara få läsa om Romotjkas upplevelser blandades nya perspektiv in, här fick man en bild av skillnader mellan människor och boken blev allt mer tilltalande.

Som många gånger förr blir jag förvånad och imponerad av hur man kan få ord att bli så levande, storyn blir mer än bara ord på en sida och det är något jag uppskattar. Hornung lyckas verkligen med detta, men jag tycker det finns många andra som är lika bra. Genom boken tycker jag det är ett bra flyt och utöver en del konstiga läkartermer behövde jag aldrig stanna upp, rytmen i boken var harmonisk.

Jag ville veta vad som skulle hända, jag ville rädda Romotjka då allt gick illa, jag ville hoppa in i storyn och skrika på karaktärerna jag tyckte gjorde fel och jag ville få vara hundpojken för bara en dag.

Med boken så fick jag skratta och gråta men samtidigt var det så mycket tankar som började fara runt i huvudet. Hela boken är en skildring om världen, hur olika en värld kan se ut ur folks ögon även om man bor i samma stad. Hur olik en människa kan vara en annan. Hornung får en att öppna ögonen för att skillnaderna mellan djur och människa kanske inte är så stora, att vi kanske behandlar djur som mindre än vad de är. Det är en bok som berättar för oss om att begränsningar för människor, och djur, ofta sätts av oss själva och våra normer, det finns fortfarande mycket inom och runt oss som vi inte utnyttjar.

Jag gillade den här boken, den innehöll allt och lite till. Det är en skildring ett samhälles olikheter och samtidigt en underbar läsupplevelse. Oavsett om man vill ha en bra bok för underhållsvärdet eller en djupare mening är Hundpojken ett bra val.

__________

Johanna Westerlind