Självbiografi: Boken om mig själv
Facklitteratur, Recension, Skönlitteratur fredag, juni 17th, 2011Kajsa Grytt
Boken om mig själv
Norstedts 383 sidor
Har utkommit
Givetvis finns mycket att hämta för den som följt Kajsa Grytts karriär som frontfigur i punkbandet Tant strul. Det finns ett avgörande moment i början av självbiografin när Kajsa Grytt för första gången åker ut till förorten Rågsved där Oasen ockuperas, som på något sätt definierar hennes konstnärliga och musikaliska bana. Den unga Kajsa möter Joakim Thåströms blick, när han kommer med gitarren i handen, och är på väg upp på scenen för att spela med Ebba Grön.
”Från den stunden är det bara här jag vill vara. Jag ska stå på den här scenen, låta så här, vara den här rösten, den här distade gitarren, den här publiken, den här svetten. Stå i det motståndet, den här faran, den här känslan, det här ljudet. Det här är jag, min insida. Den vackra vackra vackra förtvivlan och längtan och glädjen och ilskan. Nu vet jag bara det här. Inget annat.”
Det är i den här punkmiljön i Stockholm som Tant Strul bildas och verkar de närmaste åren. Kajsa Grytt lär sig att spela gitarr och snart tar hon steget fram och blir bandets sångerska. Hon lär sig att skriva låtar på sitt eget sätt, upptäcker att hon inte vill skriva uttalat politiska sånger. Det framgår att det delvis har att göra med att hennes föräldrar var en del av 68-rörelsen, och hon vill inte upprepa något som redan har gjorts. Men kanske är det inte någon medveten process. Klart är i alla fall att ämnen som kärlek, åtrå, passion och kättja blir karaktäristiska.
Boken bjuder på en hel del beskrivningar från skivinspelningar och turnéer. Själv fastnar jag exempelvis för en sådan sak som att producenten Tony Thorén på eget bevåg och utan att informera bandet, speedade upp tempot på mästerverket Romeo och diskerskan. Eller att författaren och krönikören Bengt Ohlsson över en halvsida i Dagens Nyheter, gjorde en lustsågning av bandets tredje album Jag önskar dig. En rad i recensionen beskriver upplevelsen av Kajsa Grytts sång som att ”ha en skrikande jobbig pockande brud hängande i byxbenet”. Det är uppenbart att det träffar en öm punkt hos sångerskan. ”Den glupska, begärande och behövande Kajsa är äcklig och obehaglig”, skriver hon. I en intervju, efter att boken släppts, diskuteras just den här sågningen i DN och Kajsa Grytt vidareutvecklar sitt resonemang och landar i att det väl egentligen inte kan anses som något fel att man uttrycker ett behov.
Efter att Tant Strul splittras 1985 bildar Kajsa Grytt och Malena Jönsson en duo och spelar in den finstämda och kritikerhyllade Historier från en väg. Vid inspelningen av uppföljaren beskriver Kajsa Grytt självkritiskt hur hon låter sig övertygas att göra produktionen mer elektronisk med tidsenliga syntar. Trots bristerna i soundet håller låtarna på albumet Den andra världen otvivelaktigt hög kvalitet. Själv nämner Kajsa att hon är särskilt stolt över sången Om du kunde se mej, som handlar om en relation med en musikerkollega. Skildringen av solokarriären som följer, ger en inblick i en brutalt kommersiell bransch som räknar hits och där det inte finns tålamod att odla och utveckla konstnärskap. Trots att Kajsa Grytt vid det här laget bevisat sin begåvning många gånger om, med en alldeles egen ton och unik förmåga att uttrycka sig på det svenska språket, får hon kämpa hårt för att överhuvudtaget få skivkontrakt. Det är uppenbart att det framför allt handlar om kommersiella överväganden, och inte konstnärliga. Det framgår tydligt i boken att de senaste årens samarbete med producenten Jari Haapalainen har varit gynnsamt för den kreativa och musikaliska utvecklingen, vilket inte minst hörs i nya kritikerhyllade albumet En kvinna under påverkan, som fått ett eget sound med härliga gitarr-riff.
Även den som inte lyssnat på Kajsa Grytts musik tror jag får ut mycket av att läsa boken. Jag upplever att den står på segna ben och har en säregen litterär kvalitet. Det finns många skarpa formuleringar och iakttagelser som dröjer sig kvar. Jag fastnar för hur Kajsa på bara någon sida lyckas formulera relationen till sin mor och hur hon ser på sin mors liv. Jag hittar inte avsnittet just nu, men jag vill minnas att hon beskriver det som att de har en levande relation och att modern går sin egen väg och inte enbart lever genom sin dotter. Likaså fastnar jag för hennes beskrivning av keyboardisten Malena Jönsson.
”Malena är den rebelliska och konstnärliga mellansystern som har ett farligt humör. Hon slänger saker och är van vid att bli instängd på sitt rum. Hon verkar tänka ”det är ingen idé att förklara sig, jag är ändå obegriplig”. Hon sliter sitt hår och stänger sin dörr, men de där mörka ögonen ger jag aldrig upp att försöka förstå. Hon har cirkus i blodet också. Bara någon generation bakåt på mammans sida finns Cirkus Schreiber. Malena är exotisk på ett franskryskt sätt och det är henne jag pratar konst, film och litteratur med. Med Malena känner jag mig aldrig osäker eller liten utan klok, flerdimensionell och full av poesi.”
Kajsa Grytts självbiografi är en rik bok och kan läsas på många olika sätt. I början av läsningen tänker jag att den innehåller ett filmmanus. Precis som Peter Birro skildrade vänstervågen i tv-serien Upp till kamp, skulle någon kunna skapa en intressant film om punkepoken i slutet på 70-talet och början på 80-talet, med hjälp av Kajsa Grytts självbiografi. Boken kastar nytt ljus över den här epoken och skildrar den ur ett kvinnligt perspektiv. Men boken kan också betraktas som en utvecklingsroman som handlar om en ung konstnär som hittar sin identitet och sitt uttryck under punken och som fortsätter att kämpa även när nya och kallare vindar börjar blåsa i Sverige. Även om sångerna sällan innehåller uttalade politiska ämnen, löper samhällsengagemanget som en röd tråd genom självbiografin. Boken avslutas med en uppmaning:
”Det är en ny tid nu. Vi måste slipa våra huvuden, våra argument. Jag är inte vad jag äger. Jag är mina värderingar och mina handlingar. Jag är mina tankar om mig själv, andra och världen. Jag är alla. Jag är världen.”
Magnus Gustafsson är frilansjournalist
