CD: Iro Haarla Quintet och Mathias Eick
Recension, Skivor fredag, april 8th, 2011
Iro Haarla Quintet: Vespers (ECM/Naxos). Speltid: 60’38.
Iro Haarla (piano, harpa), Mathias Eick (trumpet), Trygve Seim (saxofon), Ulf Krokfors (kontrabas), Jon Christensen (trummor)
–
–
–
–
Mathias Eick: Skala (ECM/Naxos). Speltid: 41’47.
Mathias Eick (trumpet, vibrafon, elgitarr, kontrabas), Andreas Ulvo (piano), Audun Erlien (elektrisk bas), Torstein Lofthus (trummor), Gard Nilssen (trummor), Morten Qvenild (keyboards), Tore Brunnberg (tenorsax), Sidsel Walstad (harpa)
–
Säg harpa – och inte så många kommer att säga jazz. Men då har man inte hört Iro Haarla. Hon visar att harpan trivs utmärkt tillsammans med saxofon och trumpet, bas och slagverk. Men så talar vi också om en nordiskt poetisk jazz som bygger väl så mycket på klang som på rytm. Vi befinner oss ensamma i den finska naturen snarare än i New Orleans larmande nöjeskvarter. Haarla har trumfat ihop en högklassig finsk-norsk kvintett med idel kända namn, och det är bara att ge sig. Det här är en underbar cd att försjunka i och bäras av. Trygve Seims saxofon och Mathias Eicks trumpet möts och skils över Ulf Krokfors trygga bas, Jon Christensens tassande cymbaler och trummor och Iro Haarlas glimmande och svävande piano och harpa. Det är sval men känsloladdad musik, både vädjande och inåtvänd, både skör och kraftfull. Den är sångbar och oerhört vacker men med tydlig integritet. Möjligen kan man få Tomasz Stanko i tankarna, men Iro Haarla Quintet har sitt eget sound.
Samtidigt kommer Mathias Eick med ett eget och helnorskt album: Skala. Och minsann, dyker det inte upp en harpa här också. Det är en alltigenom snyggt producerad skiva som något kan påminna om andra norska företeelser som FOOD och Petter Molvær. Men den är mer strömlinjeformad och motståndslös än dessa, ett slags poppig jazz som i längden blir lite ointressant trots utmärkta musiker. En elak brittisk kritiker har talat om ”hiss-jazz” – men så illa är det verkligen inte. Till de snyggare spåren hör ”June” där trumpeten ligger som rökslingor över pianots och harpans glittrande vattenyta.
__________
Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion.
