Göran Danielson död
Fokus lördag, april 2nd, 2011Göran Danielson är död. Han blev 73 år. Han var visserligen född i Flen men kom i mycket hög grad att personifiera en mycket livlig epok av Örebros konstliv. Under 1960-1980-talen så var han en av de dominerande konstnärerna i regionen med slutsålda utställningar och många offentliga uppdrag.
1995 tog han initiativ till konstnärsgruppen D4 vars medlemmar var han själv, Stig Olson, Richard Brixel och jag. 1996 gav Nerikes Allehanda ut boken Brixel, Danielson, Ekström, Olson. I denna skrev dåvarande kulturredaktören Gunnar Lindén en längre text om Göran Danielson. Bland annat så här:
”Utställningarna på Moderna Museet i början av sextiotalet var ett måste för alla konstintresserade, naturligtvis även för Göran. En hette 4 amerikanare. I den framträdde för första gången i Sverige i större sammanhang Robert Rauschenberg – han med bilringen kring den uppstoppade geten – och Jasper Johns, som då hade Stjärnbaneret som huvudsakligt motiv. Hans perspektiv på den amerikanska flaggan var inte särskilt högaktningsfullt. Vid denna utställning introducerade Rauschenberg happening-konsten i Sverige. Här fick den unge Göran avgörande intryck. Hur stora växlar man ska dra på att han döpt sin hund till Jasper vet jag inte, men något betyder det nog. Vad det innebär att han gett den andra hunden namnet Kapten Nemo ska man nog inte fundera över…
Det är svårt att säga exakt hur mycket Göran påverkades av detta, men påhittigheten, experimentlusten och respektlösheten är drag som fanns i tiden. Liksom det goda humöret (glöm inte Richard Lesters Beatles-filmer) och lekfullheten. Det kreativa arbetet utfördes ofta i positiva sammanhang. Det blev ingredienser som hela tiden funnits i Görans liv och skapande. Som en glad garcon har han gjort sig känd bland både kollegor och allmänheten.”
Själv skrev jag så här i en presentation inför D4:s utställning på Stockholm Art Fair 1996:
”Om man vet att han har sitt liv direktkopplat till sitt arbete, till sitt måleri så är det lätt att förstå att bakom dessa nya bilder ligger varken upprymd glädje eller ljust lugn. Nej, här finns snarare vrede och desperation. Det kan göra oss som känner honom oroliga. Men samtidigt får man vara tacksam för det häftiga måleri som det frambringar i kollisionen mellan decenniers erfarenhet och livets alldeles oberäkneliga överraskningar.”
Göran Danielson dog i förtid. Han förbrände sitt liv och avslutade också sitt konstnärliga arbete redan för ungefär tio år sedan. Det är sorgligt och tragiskt. Han efterlämnar ett konstnärskap med många kvaliteter och öppningar. Säkerligen kommer det att leva länge.
———
Peter Ekström är medlem av Kulturdelens redaktion
Göran var aldrig någon glidare utan alltid en vänlig och ödmjuk kollega.När jag flyttade till Örebro 1986 så cirkulerade mycket omkring honom vad gäller utsmyckningar utställningar mm men han lät aldrig detta stiga honom åt huvudet utan bjöd på ett fint bemötande i alla väder.Jag som bara var 20 år på den tiden kunde känna mej viktig i hans och de 4as sällskap trots min låga ålder.Han imponerade på mej många gånger och jag känner stor vördnad för honom en dag som denna.Jag hoppas bli en minst lika ödmjuk kollega till blivande konstnärer i framtiden som han varit för mej under mina år i Örebro.Jag sänder 10000kramar till hans vänner och familj denna vårdag.SAN LUNDBERG