CD: Sonater av Galuppi
Recension, Skivor tisdag, mars 29th, 2011
Baldassare Galuppi: Keyboard Sonatas 1 (Naxos) Speltid: 62’19.
Matteo Napoli (piano)
–
Det är fest på krogen Tre Byttor i Stockholm. Fredman är där, Ulla Winblad är där, Mollberg och Wingmark är där. Alla är där. Ulla sjunger så bröstet sväller och lyfter halsduken. Mollberg surrar med stråken på sin stora basfiol. Wingmark blåser flöjttraver och rister peruken. Men nu vill Movitz höra en air av Galuppi. Det går hem i lokalen: ”Utav Galuppi skrek strax allihopa.”
Baldassare Galuppi (1706–1785) var kort sagt populär på sin tid, inte minst för sina komiska operor. Men han skrev också musik för cembalo och satte sig gärna själv vid klaviaturen. Naxos inleder nu en serie med hans sonater, spelade på modern flygel av Matteo Napoli. Man skall inte förvänta sig några musikaliska märkvärdigheter, men det rör sig om alltigenom trevlig och lättlyssnad musik med tillräcklig substans för att hålla intresset vid liv och humöret glatt. Och ibland finns det anledning att spetsa öronen lite extra. Så visst kan Galuppi ännu förnöja – även om man inte längre, som på Bellmans tid, skriker hans namn på stadens krogar.
__________
Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion.
